Dag 25 – En första
En första... hmm..?
Jag ändrar det till min första..
Min första hund, en stor tik som jag fick när jag fyllde 6 år. En labrador korsning.
Hon var väldigt speciell och hade bott ute hela sitt liv, alltså kunde hon inget. Jag hade hört uttrycker "man kan inte lära en gammal hund sitta" och jag var säker på att jag kunde lära henne.
Hon var livrädd till en början hemma då hon aldrig varit inne, hon var rädd för allt som lät. Hon hade blodspänga ögon och var rädd om huvudet och vi fick reda på av någon som kännde hennes förra ägare att hon blivit mycket slagen.
I alla fall, det var då jag börja med att träna hundar. Jag lärde henne allt jag kunde komma på. Vi hade henne i 10 år innan hon tyvärr fick avlivas pga sjukdom.
Kan också skriva om min första häst.
Jag som så många andra tjatade till mig en häst och jag visste inte så mycket om att äga en häst. Hon var ett varmblod som var väldigt svår på alla sätt. Hon kunde till en början inte ledas utan att dra iväg, men tränade väldigt mycket från marken så lärde henne en del, dock var det en person i stallet som en dag tog henne och red henne med sporrar, varför människan tog henne, jo det kan jag berätta, förra ägaren till hästen hade träffat henne och frågat hur det gick med min häst och bett henne prova om hon blivit något bättre? VA liksom?
Sedan den dagen gick det inte rida henne riktigt och hon ville inte ta ett bett i munnen. Så jag ber att få lämna tillbaka hästen, det slutade med att jag fick ha kvar henne i 4 månader innan ägaren ens gjorde något.
Därför är jag extremt försiktig med vilken ägare hästen har, oavsätt om jag bara ska rida den eller om jag ska köpa den. Många hästmänniskor är helt otroliga tyvärr.
När man har så mycket ansvar som man har när man äger en häst, borde inte folket vara mer mogna?
Jag ändrar det till min första..
Min första hund, en stor tik som jag fick när jag fyllde 6 år. En labrador korsning.
Hon var väldigt speciell och hade bott ute hela sitt liv, alltså kunde hon inget. Jag hade hört uttrycker "man kan inte lära en gammal hund sitta" och jag var säker på att jag kunde lära henne.
Hon var livrädd till en början hemma då hon aldrig varit inne, hon var rädd för allt som lät. Hon hade blodspänga ögon och var rädd om huvudet och vi fick reda på av någon som kännde hennes förra ägare att hon blivit mycket slagen.
I alla fall, det var då jag börja med att träna hundar. Jag lärde henne allt jag kunde komma på. Vi hade henne i 10 år innan hon tyvärr fick avlivas pga sjukdom.
Kan också skriva om min första häst.
Jag som så många andra tjatade till mig en häst och jag visste inte så mycket om att äga en häst. Hon var ett varmblod som var väldigt svår på alla sätt. Hon kunde till en början inte ledas utan att dra iväg, men tränade väldigt mycket från marken så lärde henne en del, dock var det en person i stallet som en dag tog henne och red henne med sporrar, varför människan tog henne, jo det kan jag berätta, förra ägaren till hästen hade träffat henne och frågat hur det gick med min häst och bett henne prova om hon blivit något bättre? VA liksom?
Sedan den dagen gick det inte rida henne riktigt och hon ville inte ta ett bett i munnen. Så jag ber att få lämna tillbaka hästen, det slutade med att jag fick ha kvar henne i 4 månader innan ägaren ens gjorde något.
Därför är jag extremt försiktig med vilken ägare hästen har, oavsätt om jag bara ska rida den eller om jag ska köpa den. Många hästmänniskor är helt otroliga tyvärr.
När man har så mycket ansvar som man har när man äger en häst, borde inte folket vara mer mogna?
Kommentarer
Trackback
