Utfodring del 2
Faktorer som påverkar foderbehovet
Teoretiska kunskaper om utfodring är en nödvändig grund, men man måste också iaktta hästen för att se att foderstaten är rätt. När man vet hästens vikt kan man med hjälp av fodertabeller ta reda på ungefär hur stort hästens totala näringsbehov är. Det totala näringsbehovet indelas i underhållsbehov, som hästen behöver för att kunna leva, och tilläggsbehov för arbete, dräktighet, digivning eller tillväxt. Beräkning av foderbehovet med hjälp av tabeller eller dataprogram kan aldrig ersätta hästmänniskans känsla och erfarenhet eftersom två lika stora hästar kan ha helt olika näringsbehov.
Storlek
Det är i första hand hästens vikt, inte dess höjd, som är vägledande för underhållsbehovet.
Hästens typ
Två till synes likadana hästar kan ha helt olika näringsbehov. Den ena är lättfödd, den andra svårfödd. Hästar som står högt i blod, dvs hästar som har sort inslag av fullblod, är ofta mer svårfödda än kallblod och naturraser.
Temprament
Livliga, nervösa hästar gör ofta av med mer energi och kan därför kräva mer foder. Med hjälp av foderstaten försöker man påverka hästen. Man kan ha ambitionen att få den nervösa att bli lugn och harmonisk och den "lata" hästen att bli mer alert.
Ålder
Unga hästar behöver en extra proteinrik foderstat för att kunna växa. Det gäller och dräktiga och digivande ston samt gamla hästar som har svårt att tillgodogöra sig fodret. Mycket gamla hästar kan ha problem att tugga eller smälta fodret.
Arbete
En häst i hårt arbete behöver näringsrikare foderstat än den häst som går i lätt arbete. Hästen måste arbeta i rätt form, dvs vara i balans och använda sina muskler rätt, samt vara i psykisk jämvikt för att man ska kunna fodra den till kondition. Felaktigt arbete kan aldrig kompenseras med foder. Rätt arbete och skötsel är bästa sättet att få hästen att tillgodogöra sig fodret.
Årstid
För att behålla sin kroppstemperatur behöver hästen mer foder under den kalla årstiden än den varma. Vintertid gäller det att vara noga med klippta hästar. Man måste ta hänsyn till stallets temperatur, utevistelse och om hästen är täckad eller otäckad.
* Använd alltid foder av bästa kvalitet
* Kontrollera alltid fodrets kvalitet. Lukta, känn och titta noga på fodret.
* Fodra lite men ofta - minst 3 gånger per dag. Fodra på bestämda tider.
* Fodra aldrig en svettig eller ansträngd häst; vänta tills den har återhämtat sig.
* Kontrollera så hästen alltid har vatten.
* Fodra aldrig mer än hästen äter. Ta bort gammalt foder.
* Låt hästen stå i fred när den äter.
* Träna upp förmågan att se när foderstaten behöver ändras, "the horseman´s eye"
* Gör aldrig snabba foderbyten, utan ändra foderstaten gradvis.
* Undvik över- och underfodring
* Se till att hästen är avmaskad och tänderna kollade.
* Lägg aldrig höet under krubban.
Teoretiska kunskaper om utfodring är en nödvändig grund, men man måste också iaktta hästen för att se att foderstaten är rätt. När man vet hästens vikt kan man med hjälp av fodertabeller ta reda på ungefär hur stort hästens totala näringsbehov är. Det totala näringsbehovet indelas i underhållsbehov, som hästen behöver för att kunna leva, och tilläggsbehov för arbete, dräktighet, digivning eller tillväxt. Beräkning av foderbehovet med hjälp av tabeller eller dataprogram kan aldrig ersätta hästmänniskans känsla och erfarenhet eftersom två lika stora hästar kan ha helt olika näringsbehov.
Storlek
Det är i första hand hästens vikt, inte dess höjd, som är vägledande för underhållsbehovet.
Hästens typ
Två till synes likadana hästar kan ha helt olika näringsbehov. Den ena är lättfödd, den andra svårfödd. Hästar som står högt i blod, dvs hästar som har sort inslag av fullblod, är ofta mer svårfödda än kallblod och naturraser.
Temprament
Livliga, nervösa hästar gör ofta av med mer energi och kan därför kräva mer foder. Med hjälp av foderstaten försöker man påverka hästen. Man kan ha ambitionen att få den nervösa att bli lugn och harmonisk och den "lata" hästen att bli mer alert.
Ålder
Unga hästar behöver en extra proteinrik foderstat för att kunna växa. Det gäller och dräktiga och digivande ston samt gamla hästar som har svårt att tillgodogöra sig fodret. Mycket gamla hästar kan ha problem att tugga eller smälta fodret.
Arbete
En häst i hårt arbete behöver näringsrikare foderstat än den häst som går i lätt arbete. Hästen måste arbeta i rätt form, dvs vara i balans och använda sina muskler rätt, samt vara i psykisk jämvikt för att man ska kunna fodra den till kondition. Felaktigt arbete kan aldrig kompenseras med foder. Rätt arbete och skötsel är bästa sättet att få hästen att tillgodogöra sig fodret.
Årstid
För att behålla sin kroppstemperatur behöver hästen mer foder under den kalla årstiden än den varma. Vintertid gäller det att vara noga med klippta hästar. Man måste ta hänsyn till stallets temperatur, utevistelse och om hästen är täckad eller otäckad.
* Använd alltid foder av bästa kvalitet
* Kontrollera alltid fodrets kvalitet. Lukta, känn och titta noga på fodret.
* Fodra lite men ofta - minst 3 gånger per dag. Fodra på bestämda tider.
* Fodra aldrig en svettig eller ansträngd häst; vänta tills den har återhämtat sig.
* Kontrollera så hästen alltid har vatten.
* Fodra aldrig mer än hästen äter. Ta bort gammalt foder.
* Låt hästen stå i fred när den äter.
* Träna upp förmågan att se när foderstaten behöver ändras, "the horseman´s eye"
* Gör aldrig snabba foderbyten, utan ändra foderstaten gradvis.
* Undvik över- och underfodring
* Se till att hästen är avmaskad och tänderna kollade.
* Lägg aldrig höet under krubban.
Kommentarer
Postat av: NellieB
sv. tack snälla Paulina.
Trackback
