omduintevisste

Oj vad svårt.

Hoppas att detta kan räknas som ögonblick..

En kväll förra året så hade jag kvällsfodringen i stallet så jag gav alla hästarna mat, det var bara några smålampor tända och min buss (svinhalt ute så ville inte köra) skulle inte gå förren en havltimme, så jag går in och sätter mig i boxen hos hästen jag hade då, och han som var ett rikitigt matvrak brukar inte bry sig om något, men han slutar äta och går fram till mig och lägger huvudet på min axel och står och myser, just då hade jag önskat att någon tog en bild eller filmade, det är ett ögonblick jag alltid kommer att minnas.
Min älskade häst som myser med mig och visar att han finns där för mig och dom andra hästarna som lugnt och stilla tuggar på sitt hö.
Jag kan ju lova att jag inte ville åka hem den kvällen..
Sedan den kvällen fick vi också bättre kontakt, hade inte haft honom mer än ett par veckor då, men vi arbetade fint tillsammans.
Då han kom till mig osedd så hade jag honom på prov ett tag, men han gick inte genom besiktingen så han fick åka hem igen tyvärr. En helt underbar häst..